Magasinsarbete i praktiken

I slutet av september, när de flesta turister vänt hem och sommaren gick över i höst, lämnade jag museibutiken gav mig ner i vårt källarmagasin för att jobba med samlingarna.

Vi trodde länge på Österlens museum att vi hade ca 100 000 föremål, men under 2013 gjordes det en inventering av alla våra föremål och det visade sig då att vi istället hade över 200 000 föremål. Av dessa alla dessa riktade jag in mig på samlingen som tidigare stod utställd på Gislövs smidesmuseum. Det är en samling som består av ca 6000 fantastiska smidesföremål. Dessa föremål skall alla tas om hand, de ska fotograferas, paketeras och föras in i våra digitala system. Detta arbete har gjorts i olika omgångar och sedan i höstas har jag arbetat med de sista 1000 föremålen och hoppas på att bli klar med dessa nu under våren 2014. Det är viktigt att föremålen blir paketerade så de inte blir förstörda för framtiden och att de fotograferas och läggs in digitalt gör att vi alla lättare har tillgång till att se och hitta bland de olika föremålen.

Ett jobb som stundom inte är helt lätt men på samma gång ger mig en spännande djupdykning i en förgången tid.

Då jag står där med ett gammalt smidesverktyg i min hand kan jag ibland inte låta bli att tänka, tänk om föremål hade kunnat berätta sin historia. För fundera själv över vad den gamla hammaren eller för den delen ett fönsterbeslag varit med om. Vilka spännande berättelser vi fått höra om hur 1700- och 1800-talets människor levde och arbetade.

Men trots alla fantastiska föremål som idag finns i våra samlingar, så är det helt omöjligt att spara på allt. Detta har lett oss till att vi under 2013 och 2014 fördjupar oss i vad vi ska samla på. Oline Sörensen och Ulrika Wallebom kommer under 2014 att sätta samman riktlinjer för insamlingen av föremål för framtiden. Det som är klart är att våra samlingar idag har en stor brist på föremål från 30-talet och fram till idag. Det känns det viktigt att vi får in dessa föremål medan det finns människor kvar som kan ge varje föremål en berättelse, det gör att varje föremål blir mer ”levande” för efterlevande generationer.

/Lotta Persson

Museiassistent

Arbetsplatsen i magasinet. Foto Lotta Persson