En lyckad fadderträff!

Ibland överträffas alla förväntningar! I lördags hade Österlens museum en träff för blivande fornfaddrar, alltså personer eller föreningar som kan tänka sig att vårda och ta ansvar för en fornlämning i det fagra österlenska landskapet. Vi hade visserligen gjort en ganska massiv marknadsföringskampanj, och hörts och synts i både Radio Kristianstad och i Ystads Allehanda, men trots det var vi nog inriktade på max 10 deltagare. Men döm om vår förvåning när den ene fornvårdsintresserade personen efter den andre anmälde sig. Till sist var vi uppe i närmare 30 anmälda. Då började vi bli oroliga för att våra handböcker i fornminnesvård och de hemmagjorda fastlagsbullarna inte skulle räcka till alla. Nu gjorde de det trots allt, men det berodde nog mest på att snön yrde på vägarna så att alla tyvärr inte kunde komma.

Men för att börja från början. Under hösten 2011 startades ett projekt med namnet Se och vårda på Österlens museum. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. Vi har genom ett avtal med Länsstyrelsen i Skåne län fått i uppdrag att vårda fornlämningar i Simrishamns kommun mot ett bidrag. I år kommer vi att vårda 10 fornlämningar enligt ett nytt 2-årigt avtal med Länsstyrelsen. I anslutning till projekt Se och vårda har Österlens museum även startat en fadderverksamhet där vi vill engagera människor i sin kulturmiljö. Målet är att få ett vårdat landskap där fornminnena får den plats de förtjänar samtidigt som människor kommer ut och kan engagera sig i något som är viktigt för både den enskilde och för bygden.

Att vara fornfadder innebär att man åtar sig att besöka sin fornlämning ett par gånger per år, klippa ner sly och mindre buskar som kan växa på och omkring fornminnet. En markägare kan bli fadder för fornlämningar på sin mark, medan andra kan ta sig an objekt på annans mark, om markägaren ger sitt medgivande.

Lördagens fadderträff blev således en riktig succé. Omkring 25 förväntansfulla personer, representerade av såväl markägare, byalag som fornvårdsintresserad allmänhet, lyssnade andäktigt när museichefen Lena Alebo inledde med att hälsa alla hjärtligt välkomna och därefter köra en presentationsrunda. Därefter informerade undertecknad om projekt Se och vårda och vad det innebär att vara fornfadder. Sedan blev det en ganska lång fikapaus där de blivande fornfaddrarna fick möjlighet att utbytta erfarenheter och lära känna varandra lite närmare. Efter fikat tog arkeolog Ann-Louise Svensson tag i taktpinnen och ledde oss in i hällristningarnas underbara värld i både ett europeiskt och österlenskt perspektiv. Slutligen presenterade arkeolog Ulrika Wallebom de senaste rönen om borgen Gladsaxehus, bl.a. har där nyligen genomförts en georadarundersökning på borgområdet med ett väldigt spännande resultat.

När träffen var slut och vi summerade dagen insåg vi plötsligt vilket intresse det finns hos allmänheten för fornminnen, deras historia och framför allt för de människor som en gång har levat på Österlen, och vars spår vi fortfarande kan skönja i landskapet. Nu har vi ett stort arbete framför oss med att leta upp fornlämningar åt alla de fantastiska människor som kom på vår fadderträff en lördag i januari 2013.

Lars Jönsson 
Österlenarkeologi/Österlens Museum